Idag så handlade det om dans. Gestalta- härma, påvisa något. Man arbetar med sin gestaltande förmåga. Vår lärare pratade om Creative Dance
Man arbetar med sin kropp
Använda sig av rummet
Tid i rummet, hur är rummet utformat
Använda sig av sin energi, avslappnad, energi i kroppen
Samspel med varandra
I boken Att känna rörelse skriver författarna om olika rörelser. Om man ska gestalta ett djur med barnen är det inte hur djuret låter som är det viktiga, utan hur man kan gestalta detta djur utifrån en rörelse. Att använda sig av rekvisita kan förstärka gestaltningen.
Vi pratade om tre olika rörelser/grundrörelser som är viktiga.
Armen- Man kan böja armen, vrida armen och strecka armen. Använda sig av olika rörelser.
Kraften- kraften man har kan handla om rörelse.
Stop- Man kan stoppa olika vägar, riktningar i rummet. Man behöver inte alltid gå rakt.
Vi fick testa på fri individuell improvisation och föra/följa, styrt imitera, reproducera.
En övning vi gjorde var att alla fick välja ett föremål som vi skulle gestalta genom rörelse. Vi stod alla i en ring och en började göra en rörelse som alla andra också skulle göra. Alla använde sig av sitt föremål som vi hade valt. Jag hade valt en stor kaffekanna, först visste jag inte vad jag skulle göra. Det slutade med att jag låtsades att jag hällde upp kaffe.
Vi fick också dansa till en rörelsesång från skivan Klara färdiga gå. Låten handlade om att man hade ett paraply, en hatt och en regnrock. Sen skulle man hoppa framåt, bakåt, sidan, ihop. Detta fick vi tillsammans gestalta i låten. Det var en bra övning, för man tränade grovmotoriken, koncentrationsförmågan men även att samarbeta.
Sista övningen vi gjorde var att dansa till låten Banankontakt. Våran lärare och en kollega till henne hade gjort en dans till denna låten. De hade tillsammans med en barngrupp tränat in detta och visat upp. Vi blev indelade i mindre grupper där vi skulle gestalta en vers var, och sen lära resten av gruppen. Det slutade med att vi dansade hela dansen.
Det var ett roligt och givande danspass vi hade tillsammans. Alla övningarna vi gjorde går att använda sig av i en barngrupp. Det är också övningar där barnen kan vara involverade, och själva komma på hur man kan gestalta olika saker.
Jag tycker det är viktigt med dans och rörelse. Det är inte alla förskolor som går iväg till en idrottshall med barnen. Det är synd för det är viktigt att barnen får röra på sig. När jag tänker på dans och rörelse så behöver det inte bli komplicerat. Övningar som vi fick göra idag var enkla att genomföra. Vi använde oss av rekvisita som sidenband, sjalar, andra föremål som fanns tillgängligt i rummet. Vår lärare satte igång musik och vi dansade tillsammans. Detta går att genomföra i en barngrupp. De flesta barn tycker om musik, det räcker egentligen med att pedagogerna sätter på musik, så kommer rörelserna ofta naturligt. Det behöver inte ta lång tid att förbereda. När jag är färdigutbildad och det är dags för mig att jobba som pedagog ute i verksamheten, vill jag att dans, rörelse och musik ska vara en självklar tillgång för barnen. Det är något jag vill sträva efter.
//Sara
Referens
Sjöstedt Edelholm, Elisabet & Wigert, Anne (2005). Att känna rörelse: en danspedagogisk metod. Stockholm: Carlsson bokförlag. (86 s.)
Vår lärare pratade om vad det är som förenar och vad det är som skiljer sig i olika texter. Idag skulle vi fortsätta att sitta i våra studiegrupper och skriva på våra låtar. Vi skrev färdigt låten om Gulle-Britt. Här kommer hela låten.
Det var en gång en viking som hette Gulle-Britt
Hon gav sig ut på havet, och lämna hemmet sitt
Hon seglade till särkland, men hitta bara sand
Hon hoppa på sin båt igen, mot ett annat land
Båten for med vindens fart mot Argentinas kust
Här dansade hon tango, när hon hade lust
Hon fick till slut sår, på alla sina tår
Och seglade nu vidare, med vinden i sitt hår
Hon siktade nu Birka med allt sitt liv och ös
Hon kände sig som hemma, denna lilla tös
Hon hitta här en vän, och de trivdes men...
De gav sig av tillsammans, och vad hände sen?
Jag blev riktigt nöjd med låten. Men vi hade lite svårt att komma på ackorden, men vi fick hjälp av vår lärare. Vi skulle också analysera egna låttexter som vi hade med oss. Jag hade med mig låten Visa vid vindens ängar. Det är en av mina favorit låtar.
När alla grupperna samlades igen pratade vi om de olika låt texterna vi analyserat. Vi lyssnade även på några av dem. Innan har jag bara lyssnat på låtarna, utan att egentligen tänka på innebörden i låten. Men efter dessa tillfällen tror jag att jag kommer lyssna på ett annat sätt. Om man ska jobba med detta i en barngrupp kan man låta barnen få berätta om deras favorit låt. Det behöver inte vara så djupt, utan tanken kan vara att barnen ska våga stå och prata inför varandra. Jag tror det är viktigt att låta barnen få dela med sig av sina intressen. Det kan öppna nya möjligheter för barnen senare i livet.
Leda musikpass 1
Vid detta tillfälle skulle alla studiegrupper planera och genomföra ett musikpass med resten av gruppen. Vi fick förmiddagen på oss att planera. Under de tillfällen när vi fick skriva egna låttexter, skrev vi en sång om vikingen Gulle-Britt. Den sången skulle vi använda oss av idag. Eftersom sången handlar om en viking så bestämde vi oss för att temat skulle vara vikingar. Vi skulle skriva en didaktisk planering, där vi skulle beskriva de didaktiska konsekvenserna, nämligen Vad, Hur och Varför. Det är bra att skriva en didaktisk planering för då reflekterar man över vad man ska göra, och varför det är viktigt.
Vi bestämde oss för att göra hela passet som en berättelse. Vi började med att spela en låt på datorn för att fånga allas uppmärksamhet och nyfikenhet. När låten var slut frågade vi gruppen vad de tänkte på. Några sa medeltiden, riddare, indianer, det var lite allt möjligt. Vi frågade om de hade hört talas om vikingen Gulle-Britt. De hade de inte så då började vår berättelse.
Uppsjungning
Gulle-Britt ville så gärna följa med sin pappa och sina bröder ut i krig. Men det fick hon inte för hon var tvungen att vara hemma och vakta byn. Men varje kväll innan vikingarna gick ut i krig sjung de sånger, och ropade och skrek till varandra. Det kunde låta Hej hej hej, Hå hå hå, Hi hi hi. De hade också en sång som de alltid sjung tillsammans.
Här var det hi, här var det hå
Nu ska vi ut och kriga
Här var det hi, här var det hå
Nu ska vi ut och kriga
Gulle-Britt får stanna hemma
Byn måste också vaktas
Detta var uppsjungningen som vi hade tillsammans med resten av gruppen. Både denna krigssång och Hej hej hej säger man med mörk röst. Vår tanke var att man skulle träna bröströsten. Vi sjung den lite ljust också för att träna huvudklangen. Vi gjorde också i lite snabbare tempo, men också lite saktare.
Introducera sången om Gulle-Britt
Gulle-Britt hade tröttnat på att behöva vara hemma och vakta byn, så hon reste iväg, för att se världen. Jag och Philippa klappade först pulsen i låten, för att sedan lära ut låten på det sättet till resten av gruppen.
Sista gången som vi sjung sången tillsammans fick resten av gruppen spela på olika rytminstrument. Philippa sa när alla skulle spela. När vi var färdiga med det var vårt musikpass slut.
Jag tycker att det var ett roligt arbetssätt att genomföra ett musikpass på. Men det man kan tänka på till en annan gång är att inte prata så fort, för det blir jobbigt för resten av gruppen att hänga med. Tydlighet är också en viktig del för att passet ska bli bra, och det är något man kan tänka på till en annan gång. När man ska introducera nya låtar, speciellt låtar som ingen annan har hört innan är det viktigt att ta det i ett lugnt tempo, inte stressa för mycket. Det är lätt att slänga ut sig kommentarer om att detta går ju riktigt bra, vad duktiga ni är. Om man inte specificerar vad det var som var bra, så blir det bara förvirring. Men jag tycker att det var ett bra pass, och alla andra grupper hade också bra musikpass. Jag har fått många bra tips och idéer hur man kan lägga upp ett musikpass, och vad man kan göra för olika övningar.
Musikanalysseminarium
Idag så skulle vi lyssna och analysera olika låtar. Vi började med att lyssna på två låtar där barn har fått analysera dessa låtar. Barnen har blivit intervjuade, och i intervjun ska de berätta vad som hände i låten och vilka känslor som väcktes. Barnen ska alltså beskriva hur de uppfattade låten. Jag tycker att barnen förklarade sina känslor på ett bra sätt. Det var också roligt att få höra deras tankar om de olika låtarna.
I boken När kulturen knackar på skolans dörr skriver Wiklund om reflektion. För att kunna förstå ny kunskap måste man reflektera över det. Det är viktigt att det ges möjlighet till reflektion och eftertanke.
Vi blev indelade i våra studiegrupper, alla grupper fick tre olika skivor var, där vi skulle lyssna på de första låtarna i varje skiva. Sen skulle vi bestämma en låt som vi skulle analysera lite mer än de andra. Uppgiften vara att lyssna på låten och skriva ner olika tankar som kom upp. Vi skulle också lyssna efter vilka instrument som var med i låten. Hur är låten uppbyggd? Är det en man eller kvinna som sjunger?
Känslorna jag fick av låten som vi valde var att det var i öknen, det fanns kameller där. Jag tänkte också på filmen Aladdin. Vi var alla överrens om i gruppen att det var något slags blåsinstrument i låten, men det var svårt att tyda vad det var för instrument. Vår lärare sa sen till oss att det var en saxofon. På vissa ställen lät det som en saxofon, men inte genom hela låten. Vi hörde också trummor, sen så var det en man som sjung eller nynnade genom nästan hela låten. När vi alla var samlade så skulle vi lyssna på varandras låtar, och sen prata om vad vi hörde. Det var en grupp där alla i gruppen hade tänkt på olika saker när de lyssnade på låten. Det är ganska roligt att det kan vara så. Att samma låt kan framkalla så många olika känslor. Det är därför det är spännande att diskutera med varandra, för man hör saker och uppfattar saker olika, men det kan öppna nya tankegångar i en. Det var ett spännande och intressant seminarium.
Detta musikanalysseminarium var en examination. Kursmålen som examinationen anknyter till är att studenten ska kunna
·Värdera, jämföra och sammanfatta sitt eget och andras musicerande och
musikskapande
·Identifiera genremässiga karaktärsdrag, samt upptäcka melodi-, rytm- och
ackordinstrument
Transponera ackord
Vid detta tillfälle lärde vi oss att transponera låtar. Jag hade gjort detta förr, men det är alltid bra med upprepning. Att kunna transponera ackord är en fördel om man kan. Om man tycker att en låt går alldeles för högt eller för lågt kan man transponera låten till ett läge som passar en själv.
Det är en bild på en kvintcirkel, det är denna man använder sig av när man ska transponera olika ackord. Dur ackorden som är på kvintcirkelns högra sida är ackorden G, D, A, E, B, Fiss. Det finns en ramsa för att komma ihåg de olika ackorden.
Den går så här.
Giv
Dem
Alla
En
Blå
Fissk
Dur ackorden som är på den vänstra sidan på kvintcirkeln är F, Bes, Ess, Ass, Dess och Gess. Här finns det också en ramsa för att lättare komma ihåg.
Frosten
Bestal
Essters
Asstrar
Dess
Gesstalt
I mitten av cirkeln är moll ackorden. För att kunna transponera måste man veta vilken grundton det är, alltså vilket ackord det är man vill sänka. Man hoppar/går tre steg åt vänster i kvintcirkeln när man ska transponera. Om du vill sänka en låt från A till C så går du tre steg åt vänster i cirkeln. Detta måste du sen göra med alla ackorden i låten.
En låt som vi skulle transponera var Galen i glass.
Den skulle vi transponera från C till G. Det kan vara mycket information i
början, men om man bara övar så kommer det att sätta sig. Vi
tränade på att transponera lite andra låtar också från elefantboken. Vi spelade gitarr och sjung tillsammans.
När man jobbar ute i verksamheten är det bra att kunna transponera olika ackord. För om man skulle behöva ändra entonart så är det bara att göra det, man behöver inte tänka att man inte kan. Det är en fördel att kunna det Jag tror att jag kommer få mycket användning av det i min blivande roll som pedagog.
//Sara
Referens
Gren, Katarina & Nilsson, Birger (2004). Elefantboken. Mölndal: Lutsken. (208 s.)
Wiklund, Ulla (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio. (112 s.)
I början så fick vi alla berätta vad vi tänkte på när vi hörde ordet konst. Det var svårt att komma på vad man skulle säga, men jag sa musik och film. Egentligen är det mesta konst, det beror helt och hållet på vad man är intresserad av. Vad jag anser är konst kanske inte är någon annan tycker är konst. Men man kan inte säga att det är inte konst, bara för att jag inte tycker det. Det är intressant att alla tänker så olika.
Vid detta tillfället skulle vi också utforska hur text och musik samverkar med varandra. Våran lärare pratade om att alla låttexter är dikter, och att vi blir diktläsare när vi läser dem. Han pratade också om vad lyrik, epik och dramatik betyder.
Lyrik är beskrivande
Epik är berättande
Dramatik är dramatiserad dialog
Vi blev indelade i mindre grupper, där vi skulle arbeta med olika texter och dikter. Vi fick en lapp med olika uppgifter som vi tillsammans skulle lösa. En uppgift var att läsa en text med olika uttrycksätt, man skulle använda rösten till att förmedla olika känslor. När alla var färdiga samlades vi igen och gick igenom vad vi hade kommit fram till. Vi gestaltade en del uppgifter för varandra. Det var en bra övning, för jag fick träna på att improvisera, men även våga förmedla olika känslor.
Det är en bra övning att genomföra tillsammans med barn. För det kan stärka deras självkänsla att våga ta för sig och kunna uttrycka sig i både ord och handling. Det behöver inte presenteras i en stor grupp, utan i en mindre grupp. Om man gör det i en mindre grupp kan det vara enklare för en del barn att våga kliva fram. Samtidigt kan det också leda till att barnen känner sig säkrare att "redovisa", gestalta det i en större grupp.
Skriva egna texter
Idag skulle vi skriva egna texter, men också analysera andra texter. Varje studiegrupp fick tre olika texter att analysera. Det var en barnsång, en text som läraren hade skrivit, och en text skriven av Cornelis Vreswijk. Detta tyckte jag var spännande, för jag har aldrig innan, inte medvetet iallafall analyserat texter på detta sätt. Det är inte alltid man tycker om alla låtar, men det var ett nytt sätt för mig att analysera och kritisera olika dikter och låttexter på.
När vi hade analyserat färdigt låttexterna så började vi i gruppen att skriva en egen text, det gick så bra att vi gjorde en melodi också. Vi bestämde att låten skulle handla om en viking som hette Gulle-Britt.
Det var en gång en viking, som hette Gulle-Britt
Hon gav sig ut på havet och lämna hemmet sitt
Hon seglade till särkland, men hitta bara sand
Hon hoppa på sin båt igen, mot ett annatland
När vi var färdiga och träffade resten av gruppen så fick vi berätta vad vi hade kommit fram till. Vi spelade också upp vår låt för resten av gruppen. Jag tycker att denna typ av arbetssätt är intressant och roligt. För man får lära sig nya saker, och testa på nya metoder som man inte gjort innan. Analysera texter kan man göra med barn. Barnen kan tillsammans med pedagogen prata om var texten handlar om. Pedagoger som jobbar ute i förskolan och skolan läser ofta böcker för barnen. Det är ett ypperligt tillfälle för barnen att få analysera och reflektera över det man precis har hört. Det kan bli ett lärande tillfälle för barnen.
Musik, genus och mångkultur
Jag vill börja med att visa ett klipp på vad ett tumpiano är. Det är ett instrument som vi använde oss av idag.
Vi började med att spela på ett tumpiano och samtidigt sjunga en namnsång.
Sången börjar med att en sjunger, sen så härmar de andra. När man hade sagt sitt eget namn så skulle man spela på tumpianot. Här är texten till sången.
Välkommen här idag, välkommen här idag (alla)
... är här idag, ... är här idag (alla)
Det är en bra namnsång, för alla barnen blir sedda och bekräftade. Det är också bra på det sättet att barnen får spela på ett instrument. Det är ett bra tillfälle för pedagogen att introducera olika instrument för barnen. När vi var färdiga med namnsången började vi prata om dagens ämne, alltså genus.
Vid detta tillfälle diskuterade vi genus tillsammans i gruppen. Vår lärare berättade om hennes avhandling som handlade om det här ämnet. Frågorna som hon belyste i texten var vad pojkar och flickor väljer för instrument? Hur ser samhället på det, finns det en del instrument som riktar sig mer till pojkar respektive flickor? Det är ett intressant och relevant ämne som går att diskutera länge. Genus är något som man alltid kommer stöta på. Media skriver om det jämt och ständigt. Olika reklamer som visar på hur du ska vara, hur man ska se ut. Vår lärare berättade att hon hade läst i en tidning där det stod om hur man blir en prinsessa och hur man blir en riddare. Det stod också att i alla flickor finns en prinsessa. Här utgår media och annat från att detta stämmer in på alla barn. En del barn kan säkert känna igen sig i det, men det är inte alls säkert att det stämmer på alla barn. Det finns en väldigt stor chans att det inte gör det.
Som pedagog i förskolan och skolan är det viktigt att tänka på hur man bemöter barnen. Vilken förhållningsätt har man gentemot pojkar och flickor? Det är nog lätt många gånger att säga att man inte skiljer på barnen, men man gör det helt omedvetet. Om man skulle bli observerad eller filmad under arbetsdagen tror jag att de flesta skulle bli förvånade. Detta inkluderar alla, även mig själv. Det är lätt många gånger att plocka fram olika leksaker eller andra föremål till barnen som man antar att de vill leka med. Det är mycket enklare om man frågar barnen istället vad de vill leka med. Jag tror det är viktigt att pedagogerna kartlägger verksamheten och observerar vad det är för leksaker som barnen leker med. På vilket sätt leksakerna används och om det är mest pojkar eller flickor som leker med det. Jag tycker det är viktigt att blanda olika leksaker med varandra. För ibland kan allt vara så uppdelat vilka leksaker som ska finnas på ett visst ställe, och vilka barn som ska leka med det. Då är det inte så konstigt att flickor väljer ett område och pojkarna ett annat. Det är spännande och nyttiga frågor att reflektera över. För att få en inblick i hur barnen tänker om dessa ämnen, kan man sätta sig ner och prata med dem. Då visar pedagogen att man är intresserad och vill lyssna på deras tankar och idéer.
Detta är ett ämne som alltid kommer finnas kvar. Jag kan inte styra över hur andra människor ska tänka om det. Jag kan bara ändra mig själv.
Arrangering
Idag fick vi jobba med arrangering. Arrangering det är som att bygga ihop olika musiktenar/byggstenar.
Vi lyssnade på låten 1000 blommor blues. Det vi skulle lyssna efter i låten var hur den var uppbyggd. Vi kom fram till att låten hade sju olika verser, men att verserna var uppbyggda på olika sätt.
Först var det ett intro med trumvisp, kontrabas, akustiskt piano.
Solosång barn
Solosång, fast denna gång är det ett annat barn som sjunger, elorgel spelas i bakgrunden
Solo, två barn sjunger,
Härmsång/eko, en elorgel spelar melodin, trumfill
Instrumentalt solo
Pratsång, introt spelas igen
Allt i ett, trumfill
Vi lyssnade på låten ganska många gånger för att hitta nya saker i låten. Jag tycker att det var ett roligt och intressant sätt att analysera en låt på. Det gäller att man är koncentrerad på det man ska göra. Att analysera låtar på detta sätt är ett bra sätt att göra tillsammans med barn. Barnen kan tillsammans sitta och analysera låtar, och berätta för varandra vilka olika instrument som spelas i låten. Jag tror att det ökar barnens förståelse inom musik, och barnen övar på sin förmåga att lyssna och analysera och samarbeta med varandra.
Vid detta tillfället var jag ej närvarande men de andra i gruppen som var med fick göra egna "musikslingor" i datasalen. De gjorde egna låtar i musikprogram, i musikprogrammen som användes fanns det redan färdiginspelad melodi, kompslingor och ackord. Detta fick man sen göra en egen låt av.
Jag har själv fått testa denna typ av program innan, och det är riktigt roligt. För man får bestämma själv vilka instrument som ska vara med, och på vilket sätt låten ska vara uppbyggd. Detta är också något man kan göra tillsammans med barn. Barnen kan själva sitta och pussla ihop egna musikstycken. Det går att göra själv men också i grupp. Om man gör det i en förskolegrupp eller i skolan kan ju pedagogen kompinera detta med att samtidigt låta barnen skriva egna låtar eller göra en gemensam låt.
Bollar, taktarter och notvärden
Taktarter
Vår lärare spelade olika låtar för oss där vi skulle lyssna på vilken takt de spelades i. Många av låtarna spelades i 3-takt, 4-takt och 6-takt. Vi fick bland annat lyssna på Maya Hisasavas version av låten The worrying kind av The ark. Låten går i 4-takt men i sticket ändrar den till 3-takt och sen tillbaka till 4-takt.
Jag personligen tycker att det är en bra och skön version av låten. Det blir en helt annan version än originalet, och det är fräckt hur en låt kan ändras bara genom att byta taktart i den. Vi fick också lyssna på låten Fallin med Alica Keys, och den går i 6-takt.
Om man jämför den här låten med den som spelades innan så hör man att det inte är samma taktart. Våran lärare pratade om att en låt som går i 3-takt är oftast tyngre, medans en låt som går i 6-takt är oftast lite mer gungig, svängig och svävande. Om man som pedagog ska förklara detta för ett barn så kanske det inte alltid är så enkelt. Men det går att göra det enkelt, genom att fråga barnen vad de hör. T. ex hörde ni nu att det gick lite snabbare, och nu går det lite långsammare, varför är det så? Det är enkla frågor som pedagogen kan ställa till barnen. Det är också ett bra sätt att bjuda in barnen på.
Bollar
För att träna på olika takter så använde vi oss av bollar. Alla hade en boll var och samtidigt som det spelades musik skulle man studsa bollen till den som stod till höger om en. Varannan person skulle studsa sin boll på slag 1 och de andra skulle studsa sin boll på slag 3. Det var lite svårare än vad man kan tro, för det kräver att vara uppmärksam och lyhörd. Detta är en övning som man kan göra tillsammans med en barngrupp. Om det är med yngre barn så kanske det räcker att man studsar en boll, för det kan bli för mycket med två bollar. Men det varierar ju från barngrupp till barngrupp.
I den andra övningen som vi gjorde skulle vi stå i en ring. Denna gången skulle vi inte ha varsin boll, utan två bollar till hela gruppen. En person började kasta bollen på slag 1, och den som fångade skulle kasta iväg bollen på slag 3. Sen fortsatte vi så tills alla hade fått bollen. Sen gjorde vi samma sak igen fast med ytterligare en boll. Den nya bollen skulle först kastas iväg på slag 2 och den som fångade skulle kasta iväg den på slag 4. Det var en rolig övning, men det som var utmaningen denna gången var att man skulle kasta bollen till samma person hela tiden. Alltså jag skulle alltid få bollen av samma person och jag skulle alltid kasta bollen till samma person. Om man ska göra denna övning med yngre barn så blir det nog ganska komplicerat att använda två bollar. Det som man fick öva på i denna övning var att vara uppmärksam och koncentrerad. Det krävdes också att man samarbetade och hade ögonkontakt med den man skulle kasta bollen till.
I den tredje övningen skulle vi stå på två led mot varandra.Vår lärare delade de båda leden på hälften. Den ena halvan skulle kasta bollen på slag 1 och 3 till varandra, medan den andra halvan skulle kasta bollen på slag 3 och 4 till varandra. Detta var också en rolig övning.
Här ser man hur övningen var upplagt. Detta kan man också använda sig av i en barngrupp. På vilket sätt man ska lägga upp övningen på beror på barnens ålder eller hur barngruppen ser ut. Blir det för svårt att studsa bollen till varandra, kan man istället rulla bollen.
Notvärden
Här ser ni en bild på hur olika noter kan se ut. För att kunna introducera detta för oss så pratade vår lärare om ett äpple. Om man har ett helt äpple så är det en helnot. Om äpplet delas på mitten så får vi två halvor, alltså en halvnot. Om man delar äpplet i fyra bitar, så blir det fjärdedelar. Delar man äpplet en gång till får vi åtta bitar, då blir det åttondelar. Om äpplet delas ytterligare en gång så får vi sexton bitar, alltså blir det sexondelar. Detta blev ganska mycket på samma gång, men jag tycker ändå att det är en bra bild för att beskriva det.
Här kommer ett ljudklipp där ni får höra hur det låter när vi klappar de olika notvärdena.
I detta ljudklipp hörde man tydligt hur de olika notvärdena skiljer sig åt i de olika delarna. Det är häftigt att höra vilken skillnad det verkligen är. Man får också en förståelse för hur fort sextondelar faktiskt går om man jämför med exempelvis fjärdedelar.
En övning som vi gjorde tillsammans var att alla skulle stå i en ring. Vi blev indelade i mindre grupper där varje grupp skulle gå i samma takt som musiken. Låten vi sjung till går så här.
Vi går fyra framåt, sedan så går vi fyra bakåt
Runt i ring vi alla dansar, sedan så klappar vi händerna
Vi gjorde också samma övning fast alla grupperna gick i olika notvärden. Den var inte lika enkelt för då blev det plötsligt mer moment att tänka på. Det krävdes att man var mer uppmärksam på sig egen grupp.
Här var vi också indelade i mindre grupper. Alla grupper fick en hög var och så var uppgiften att vi själva skulle göra ett eget musikstycke, med hjälp av dessa notvärden. Vi både klappade de olika notvärdena och spelade de olika rytmerna på tonstavar/tonboxar.
Jag tycker att det är en väldigt fin klang i dessa Tonstavar/tonboxar. Det blir skillnad än att bara klappa takten. Det hade varit intressant att testa detta tillsammans med en barngrupp. Jag tycker det är viktigt att man förklarar för barnen vad det är man ska göra, och varför det är viktigt. Så att barnen får en förståelse för innehållet.
Vi började med att spela djembetrumma tillsammans. Våran lärare gick igenom grundslaget med oss igen. Det finns tre olika grundslag när man spelar.
Baslaget slår man i mitten av trumman
Tättslag slår man på kanten av trumman
Slap-slag slår man också på kanten av trumman, fast med spretade fingrar.
När vi hade spelat ett tag blev vi indelade i mindre grupper, för vi skulle testa att spela flerstämmigt. Detta tycker jag var riktigt rolig och intressant. För samtidigt som man skulle koncentrera sig på sin egen takt, var det samtidigt nödvändigt att lyssna på de andra, hur de spelade.
Vi fick lära oss fem olika strategier som man kan använda sig av när man ska lära ut nya låtar.
Helheten direkt, låta barnen reflektera över vad som händer i låten
Frasvis inlärning, att man lär ut en del i taget. Där kan man välja om man vill lära ut korta eller långa fraser.
Ordlekar, att man jobbar med ex. rimord, detta går att använda sig av även fast det kanske inte är rim i låten.
Strålkastaren/lysmasken, att man fokuserar på viktiga ord meningar i låten.
En del i taget, man kan fokusera på texten och lära sig den.
När man ska lära ut en ny sång till barn är det viktigt att lära ut den på ett spännande och överaskande sätt. Man kan fråga barnen var de tror att sången utspelar sig. Det är viktigt att lära ut sången i ett lugnt tempo, så att barnen verkligen lär sig sången ordentligt. För att barnen ska veta vilken rytm och puls det är i låten så kan man klappa eller stampa pulsen tillsammans.
I detta ljudklipp så klappade vi pulsen tillsammans i helgrupp. Jag tycker att det är ett bra sätt att verkligen höra och förstå hur låten går. Det kan också vara ett bra sätt när man ska introducera olika låtar för barnen. Det behöver inte bara vara nya sånger, utan även gamla.
I slutet av dagen skulle varje studiegrupp välja en låt som man tillsammans skulle introducera och lära till resten av gruppen. Vi fick 15 minuter på oss till förberedelse, min grupp valde låten som handlar om hajarna. Vi började med att berätta om låten på ett spännande sätt, utan att avslöja vilken låt det var. Detta gjorde vi för att fånga gruppens intresse och nyfikenhet. Sen började vi nynna på melodin, och efter det sjung vi sången tillsammans
Jag tycker att det var ett roligt sätt att lära ut en sång på. Men eftersom vi inte hade så mycket tid på oss hann vi inte riktigt att öva ordentligt. Om man ska göra detta ute i de olika verksamheterna är det en fördel om man är väl förberedd, men ibland finns inte den tiden, då är det bra att kunna improvisera. Eftersom att barnrösten och vuxenrösten är olika är det viktigt att tänka på vilken tonart man väljer att sjunga låten i. Barnens röster klarar inte av att sjunga för mörkt, det kan skada deras röster. Om sången är för mörk att sjunga kan det leda till att barnen tappar intresset och deras koncentration försvinner. Det kan vara en utmaning för en, men om man sjunger låten så det blir lite obekvämt för en själv, då brukar det vara en bra tonart för barnen. För att barnen ska tycka att det är spännande så kan pedagogen eller den vuxne gestalta låten för barnen. Det behöver inte betyda att man ska göra en teater, utan av enkla medel och rörelser fånga barnens intresse och samtidigt involvera dem i låten. Då blir det inte bara en träning för pedagogen, utan också ett lärande för barnen.
Idag så fick vi använda oss av den här. Det är en fallskärm. Vi fick alla sätta oss vid en färg och plocka upp ett av instrumenten som låg där. Sen skulle vi en i taget gå runt på fallskärmen samtidigt som det spelades musik. När den som gick trampade på den färg som man hade, så skulle vi spela på vårt instrument. Det var roligt och spännande. Jag satt iallafall och tittade intensivt på fallskärmen för att hänga med när jag skulle spela. När alla hade gjort en gång så diskuterade vi tillsammans vad vi hade tränat på. Det krävdes samarbete och att man väntade på sin tur. Taktkänsla, att kunna röra sig till musiken. Om man skulle göra detta i en barngrupp så kan man göra på samma sätt, men det går att använda fallskärmen till så mycket mer. Tillsammans med barnen skulle man kunna räkna hur många färger det är, olika former. Då lär pedagogerna ut matematiken på ett lustfyllt sätt till barnen.
I läroplanen för förskolan Lpfö 98 står det att verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet.
Jag rekommenderar att alla förskolor och skolor ska ha tillgång till en sådan här fallskärm. För man kan använda den till så mycket. Den kan användas till matematiken, musiken, idrotten. Den går att använda till det mesta. Jag tror också att det blir spännande för barnen.
Vi gjorde en till övning som liknade den förra, fast nu skulle man istället sitta på en stol och hålla upp färgerna. När det var ens egen färg så skulle man spela. Här krävs det också koncentration och samarbete.
Vi fick lära oss noter och att det finns toner med olika namn. Vi fick också lära oss hur man tar olika ackord på pianot. Detta var intressant, det var mycket att ta in, men samtidigt var det riktigt roligt. Det finns olika oktaver. Stora oktaven, lilla oktaven, ettstrukna oktaven, tvåstrukna oktaven, trestrukna oktaver. Vår lärare pratade om korsförtecken och B- förtecken. Med korsförtecken så höjer man tonen och med B- förtecken så sänker man tonen. Vi pratade också en del om olika ackord. Ett ackord består av olika toner, minst tre toner. Om man vill lära sig mer om noter och ackord så finns det en bra hemsida som beskriver grunderna för det. Här kommer länken http://www.musikliv.se/
Här är lite bilder som är från hemsidan musikliv. Om man ska göra detta i en barngrupp så får pedagogen lägga upp det på ett annat sätt. Troligen så lär man inte ut på samma sätt till barnen som vi fick, men det kan vara bra om pedagogen har kunskap om det. Om förskolan eller skolan har tillgång till ett piano så kan man låta barnen få spela. Ett tips är att markera ut tonerna på pianot, man kan använda sig av olika färger. Det är ett bra sätt att lära sig på, det hjälpte mig mycket. Jag tror det är viktigt att barnen får testa på olika saker, även om man inte förstår direkt så blir det ändå en kunskap som finns kvar. När jag gick i förskoleklass så hade vi ett piano i klassrummet. Alla ville spela på det, det användes hela tiden. Man kunde sitta tillsammans med en komps och spela, och vi hjälpte varandra.
Vi skulle börja med att berätta om vad musiken betyder för oss, och hur vår egen "musikresa" har sett ut under vårt liv. Jag har sysslat med musik i hela mitt liv. Ända sen jag var liten så har jag sjungit mycket. Jag har gått i olika körer, solosång, jag leder också en egen barnkör. Musiken har alltid haft en stor plats i mitt liv. En sång som jag har tyckt om att sjunga ända sen jag var liten är Tre små gummor så här kommer den.
När man sjunger tillsammans med barn är det vanligt att man väljer ett tonläge som inte är naturligt för barnen. Det gör att barnen måste pressa sina röster för att kunna komma ner i det tonläget. När barn sjunger själva så börjar de alltid i en högre tonart, för det blir naturligt för dem. Men ofta om en vuxen börjar sjunga väljer man en lägre tonart. Detta tycker jag att man märker tydligt när man är ute i olika verksamheter. De flesta pedagoger börjar väldigt mörkt så det blir svårt för barnen att sjunga med. Om barnen alltid måste sjunga i en tonart som inte blir naturligt så kan det leda till att barnens röster förstörs. Vår lärare pratade om fyra saker som kan hända med barnens röster om man sjunger för lågt.
Det blir tyst, barnen väljer att inte sjunga med.
Egen tonart, barnen väljer en annan tonart.
Man pressar ner rösten.
Tappar melodin, man börjar brumma istället, man talsjunger.
En av anledningarna till att man väljer ett lägre tonläge kan vara att man är obekväm med att sjunga i en högre tonart. Som vuxen, pedagog får man försöka strunta i det. Det är inte alltid man tänker på att det blir för lågt för barnen. Ett tips är att man kan låta barnen börja sjunga. Det är inte säkert det fungerar, men det kan vara värt ett försök.
Hur stark ens röst är och om man har kontroll över sin röst pratade vi också om. Detta är bra att fundera över. Detta har jag inte riktigt reflekterat över innan. Jag har en ganska ljus röst, och i alla sammanhang så tror jag inte att min röst skulle nå fram. Vad man än jobbar med så använder man rösten. I en del yrken så måste man prata högre, för att bli hörd. I en barngrupp så är det viktigt att man kan kontrollera sin röst. Som pedagog använder man sin röst mycket. För i allt man gör så pratar man med barnen. Det kan vara genom sång, sagoläsning, eller i det vardagliga samtalet med barnen. Det är inte fel att man spelar in sin röst, för att sen kunna gå tillbaka och höra hur man pratar. Pratar jag på ett sätt så att barnen förstår mig, eller brusar jag upp lätt. Hur använder jag mig av min röst i olika sammanhang eller situationer som dyker upp. Det är viktigt att man reflekterar över. Jag tror också att det kan hjälpa en att bli en bättre pedagog.
Under dagen så sjung vi tillsammans, här kommer lite av det.
Idag så skulle vi tillverka egna trummor. Materialet vi använde oss av var tjocka pappersrör (Cylinderform) och skin. Det som var roligt var att vi fick bestämma själva hur trummorna skulle se ut. Alla trummorna var unika, och ingen var den andra lik. Det tror jag är viktigt att tänka på när man jobbar med barn. Alla barn är olika och man skapar på olika sätt.
Jag anser att det är viktigt att poängtera till barnen att inget är fel, när det kommer till skapande av olika saker. Det är viktigt att barnen får experimentera och skapa på sitt eget sätt. Trumman som jag har tillverkat vet jag egentligen inte vad den föreställer. Den påminner lite om en svamp tycker jag. Min trumma ska jag använda mig av när jag jobbar ute i olika verksamheter. Man kan använda den i olika teman eller bara på samlingarna tillsammans med barnen. Så här blev resultatet.
I läroplanen för förskolan Lpfö 98 så står det att barnen ska få uttrycka sin skapande förmåga. Men för att kunna uttrycka sin skapande förmåga så måste barnen få möjlighet att skapa. Att göra trummor tillsammans med barnen tycker jag skulle vara roligt. Dels för att pedagogerna kan använda sig av trummorna vid andra tillfällen, men också för att se hur resultatet skulle bli. Trummorna kan man använda sig av i musiken, sagoberättande. Jag tror också det är en rolig aktivitet för barnen.
Spela på olika trummor
Idag så fick vi prova på att spela på olika slags trummor. Vi började med att alla fick ta fram sin egen trumma, som vi gjort tidigare under veckan. Alla skulle berätta lite om sin trumma. Vad man hade för tankar bakom den och vad den skulle föreställa. Det var roligt och intressant att höra hur alla de andra i gruppen hade tänkt. Jag hade lite svårt att säga vad min trumma föreställde, men som jag har skrivit innan så tyckte jag att det såg ut som en svamp. Eftersom min trumma har ull på sig så ser den nästan ut som en liten figur.
När alla hade presenterat sina trummor så skulle vi spela lite på dem. Vi gjorde en i taget så att alla i gruppen kunde höra de olika ljuden. Det märktes väldigt snabbt att det inte var samma ljud från de olika trummorna. Min var ganska dov medans andra hade en helt annan klang. Men det var roligt att alla trummorna inte lät likadant. Vi skulle också träna på att göra olika ljud. Vi hade en takt som vi skulle följa, och så gick vi laget runt. En började slå på sin trumma, och så skulle alla göra likadant utan att komma av sig.
Vi fick också spela på djembetrummor. Vår lärare lärde oss hur man skulle slå på trumman, och lite andra olika tekniker. Det finns tre grundslag som har olika ljud.
Slår man i mitten av trumman så är det ett baslag
Slår man ute i kanten på trumman så blir det ett ljusare ljud
Slår man i kanten med spretade fingrar så är det ett slap-slag. Det blir ett annat slags ljud av det.
Vi fick spela olika rytmer och takter. Jag har spelat djembe en del innan men det var riktigt roligt att få lära sig nya tekniker. Ett bra knep för att komma ihåg olika rytmer är att man kan lära sig det som en ramsa. Det är också ett bra sätt för barn att lära sig på. Vad man ska göra och hur man ska genomföra olika saker beror mycket på hur barngruppen ser ut. Men man kan alltid göra det på ett enklare sätt.
Det är bra att spela tillsammans för man tränar på att samarbeta och lyssna på varandra. I vilket instrument man än spelar så måste man lyssna in varandra. Om jag bara gör som jag själv vill och inte lyssnar på andra, så blir inte resultatet bra. Detta kan man öva på tillsammans med barnen. Alla tränar på att samarbeta, men samtidigt så tränar barnen sig på att lyssna på rytmen och på varandra. Jag uppmuntrar till att spela olika instrument tillsammans med barnen. Det är lärorikt för en själv också.
Dansföreställning om barnkonventionen
Vi var på en dansföreställning idag där dansarna tillsammans med musiker hade gjort en föreställning utifrån barnkonventionen. Det var riktigt bra och inspirerande. Tillsammans med musik och olika klipp så hade dansarna tolkat de olika artiklarna. Jag tycker det var upplagt på ett bra sätt, för det fanns plats för ens egna tolkningar också. Man kunde reflektera över det man sett. Det var många elever som var där också, det märktes att barnen var delaktiga och intresserade av vad som hände. Det var en riktigt bra föreställning. Jag tycker att det är viktigt att lärare och pedagoger pratar om detta ämne i skolan och förskolan. Vi har det väldigt bra i Sverige om man jämför med andra länder. Alla barn får inte den utbildning som vi har. Jag hoppas att lärarna som var med på föreställningen pratar och diskuterar tillsammans med eleverna om vad de sett. Det är viktigt att man får reflektera och få tillfälle att uttrycka sin tankar och idéer.
Här kommer ett klipp som jag tycker passar We are the world
//Sara
Referens
Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad 2010. (2010). Stockholm: Skolverket.
Denna vecka har vi bland annat fått göra egna instrument, spelat på olika instrument och sjungit tillsammans.
Lyssna, vad hör du?
Vid det här tillfället så pratade vi om olika genre inom musiken, det finns hur många olika musikstilar som helst. Vår lärare gick igenom olika sätt att lyssna på inom musiken. Meditativt lyssnande, associativt lyssnande och analytiskt lyssnande. Vi lyssnade på olika låtar, det var allt från schlager till metal. Innan har inte jag varit så förtjust i musikstilen metal, jag har tyckt att det bara är jobbigt att lyssna på. Men efter att ha hört de olika stilarna inom genre så har jag fått en helt annan bild av det. Så här är det många gånger i olika situationer, man testar inte nya saker. Jag tror att man sätter stop för sig själv, för man missar mycket. Om man kopplar detta till skolan/förskolan så tror jag det är likadant där. Man nöjer sig med det som finns och det man kan. Det är viktigt att man låter barnen/eleverna prova på nya saker, upptäcka nya saker.
Vi fick också lyssna på olika låtar och samtidigt skulle vi skriva upp hur de olika låtarna var uppbyggda. Det var roligt, för det har inte jag gjort innan. Vi lyssnade bland annat på en låt som heter små människor, och den kommer här, (det är jag som sjunger).
Innan vi började göra egna instrument så gick vi igenom vad man kunde göra. Jag valde att göra en maracas, ett "regnrör" och någon form av en gurka. Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det.
Detta var lite olika bilder på de instrumenten som jag gjorde. Jag blev riktigt nöjd. Att göra instrument kan man lätt göra tillsammans med barnen. Det är roligt och barnen får vara kreativa. Instrumenten kan man använda sig av sen på olika samlingar. Genom att få använda det man själv har gjort tror jag kan locka många barn/elever till att bli mer intresserade av ämnet. Att använda sig av olika instrument kan också göra att det blir roligare. Jag tycker det är viktig att barnen får vara delaktiga och få testa på olika saker.
Musikintroduktion, Musikinstrument
Det vi började med var att alla skulle blunda och tänka på ett positivt och ett negativt ljud som man upplevt under morgonen. Detta tror jag är bra att göra tillsammans med barn, för man måste tänka efter, reflektera. Det kräver också att man är lugn. Man kan göra det som en övning där man ska tänka på olika känslor. Alla får också göra sin röst hörd.
När vi hade gjort färdigt detta så gick vår lärare igenom olika instrument, vi spelade gitarr och olika rytminstrument. Detta kan man också göra tillsammans med barn, bara det finns instrument. Om man vill att barnen ska utvecklas inom olika områden så måste det finnas material till det. Därför är det bra om man har gjort egna instrument. Man kan också låta barnen experimentera med olika föremål för att se om man kan använda det som instrument. Vi sjung också tillsammans på låten Oh when the saints go marching in
Lådan som jag har skrivit om innan skulle vi presentera idag för resten av gruppen. Varje studiegrupp skulle presentera sig som grupp men också enskilt. Jag valde att presentera mig själv genom sång. Det var roligt och man har fått lära känna varandra mer. En presentation som denna kan man göra i en barngrupp men också med äldre. Barnen kan få ta med sig ett föremål hemifrån och berätta om det. Det är ett bra sätt för barnen att träna på att prata inför andra.
Som jag skrev innan så valde jag att presentera mig själv genom att sjunga en sång. Jag har inte lagt upp när jag sjunger, men här kommer originalet:)
Vid detta tillfälle skulle alla ta med sig ett föremål som symboliserar en själv som person. Sen skulle varje studiegrupp tillsammans göra en gemensam låda där vi skulle lägga våra föremål. Jag tog med mig ett tuggummi paket, för det är något som jag ofta har med mig. Varje person i gruppen skulle också på en lapp skriva fem egenskaper om sig själva. Det tycker jag är en bra övning man kan göra tillsammans med barnen. Det är viktigt att kunna uttrycka sig på det man är bra på. Hur man väljer att göra övningen på kan variera beroende på vilken ålder det är på barnen. Det var också ett bra sätt för oss i gruppen att lära känna varandra bättre. Så här fin blev lådan när vi var färdiga.
Yo! What´s up?!
När lådorna var färdiga så träffades vi allihopa igen och skulle träna på takt och puls. Vi gjorde bland annat en namnlek. Där man skulle presentera sig med namn, men även med en rörelse. Sen fick vi improvisera, och se om man kom på andra sätt att presentera sig på. Här kommer ett smakprov på hur det kan låta:)
Digital portfolio
Som sagt så har vi fått skapa bloggar, där vi ska skriva och dokumentera om olika moment som vi får prova på under terminen. Det är ett roligt och lärorikt sätt att dokumentera på. Jag tycker att man borde använda sig mer av det digitala ute i de olika verksamheterna. Det finns så många nya upptäckter för barnen att göra genom att använda sig av t. ex datorn. Yngre barn kan spela spel och använda sig av Paint, och äldre barn/elever kan använda Internet till att söka information. Tobias pratade också om att många elever inte får använda mobilen på lektionerna, men i mobilerna som finns idag kan man lätt koppla upp sig på Internet och på så sätt söka information. Han visade olika sätt hur man kan få över ljudfiler och bilder till bloggen. Han visade också ett klipp från YouTube, som kommer här.
Ming
Ming står för Musikintroduktion för nybörjare i grupp. Detta var ett riktigt roligt och bra koncept att jobba med. Vi fick prova på olika instrument, och sjunga olika sånger. Torben som hade hand om det pratade om olika byggstenar inom musiken, ljud, puls och toner. Musik är spännande för man kan sätta ihop olika takter. Han pratade också om att ingenting är fel, utan man gör det på sitt eget sätt. Om inte jag vet hur man ska spela ett visst instrument eller sjunga en viss sång, så är det lätt att man struntar i det. Men barnen brukar inte bry sig om det, det är oftast bara man själv som gör det. Det är också något man kan lära barnen/eleverna, att man inte ska ge upp bara för att något är svårt.
Vi fick prova på lite olika instrument. Tillsammans gjorde vi en musiksaga, som är väldigt enkelt att göra i en barngrupp. Vi gjorde olika ramsor när vi stod i ring och höll varandra i händerna för att träna på olika pulstakter. Detta var mer för äldre barn, men med yngre barn så kan man sjunga sånger istället där man går runt i ring. Vi spelade in olika ljudklipp som kommer i ett annat inlägg.
I denna blogg kommer jag skriva om olika saker som jag får lära mig denna terminen. Jag kommer också skriva om hur man kan använda sig av dessa moment ute i den pedagogiska verksamheten. Hoppas ni kommer bli inspirerade:)
