V. 42

Göra/skriva en låt

Vår lärare pratade om vad det är som förenar och vad det är som skiljer sig i olika texter. Idag skulle vi fortsätta att sitta i våra studiegrupper och skriva på våra låtar. Vi skrev färdigt låten om Gulle-Britt. Här kommer hela låten.

Det var en gång en viking som hette Gulle-Britt

Hon gav sig ut på havet, och lämna hemmet sitt

Hon seglade till särkland, men hitta bara sand

Hon hoppa på sin båt igen, mot ett annat land

Båten for med vindens fart mot Argentinas kust

Här dansade hon tango, när hon hade lust

Hon fick till slut sår, på alla sina tår

Och seglade nu vidare, med vinden i sitt hår

Hon siktade nu Birka med allt sitt liv och ös

Hon kände sig som hemma, denna lilla tös

Hon hitta här en vän, och de trivdes men...

De gav sig av tillsammans, och vad hände sen?

Jag blev riktigt nöjd med låten. Men vi hade lite svårt att komma på ackorden, men vi fick hjälp av vår lärare. Vi skulle också analysera egna låttexter som vi hade med oss. Jag hade med mig låten Visa vid vindens ängar. Det är en av mina favorit låtar.

När alla grupperna samlades igen pratade vi om de olika låt texterna vi analyserat. Vi lyssnade även på några av dem. Innan har jag bara lyssnat på låtarna, utan att egentligen tänka på innebörden i låten. Men efter dessa tillfällen tror jag att jag kommer lyssna på ett annat sätt. Om man ska jobba med detta i en barngrupp kan man låta barnen få berätta om deras favorit låt. Det behöver inte vara så djupt, utan tanken kan vara att barnen ska våga stå och prata inför varandra. Jag tror det är viktigt att låta barnen få dela med sig av sina intressen. Det kan öppna nya möjligheter för barnen senare i livet.

Leda musikpass 1

Vid detta tillfälle skulle alla studiegrupper planera och genomföra ett musikpass med resten av gruppen. Vi fick förmiddagen på oss att planera. Under de tillfällen när vi fick skriva egna låttexter, skrev vi en sång om vikingen Gulle-Britt. Den sången skulle vi använda oss av idag. Eftersom sången handlar om en viking så bestämde vi oss för att temat skulle vara vikingar. Vi skulle skriva en didaktisk planering, där vi skulle beskriva de didaktiska konsekvenserna, nämligen Vad, Hur och Varför. Det är bra att skriva en didaktisk planering för då reflekterar man över vad man ska göra, och varför det är viktigt.

Vi bestämde oss för att göra hela passet som en berättelse. Vi började med att spela en låt på datorn för att fånga allas uppmärksamhet och nyfikenhet. När låten var slut frågade vi gruppen vad de tänkte på. Några sa medeltiden, riddare, indianer, det var lite allt möjligt. Vi frågade om de hade hört talas om vikingen Gulle-Britt. De hade de inte så då började vår berättelse.

Uppsjungning

Gulle-Britt ville så gärna följa med sin pappa och sina bröder ut i krig. Men det fick hon inte för hon var tvungen att vara hemma och vakta byn. Men varje kväll innan vikingarna gick ut i krig sjung de sånger, och ropade och skrek till varandra. Det kunde låta Hej hej hej, Hå hå hå, Hi hi hi. De hade också en sång som de alltid sjung tillsammans.

Här var det hi, här var det hå

Nu ska vi ut och kriga

Här var det hi, här var det hå

Nu ska vi ut och kriga

Gulle-Britt får stanna hemma

Byn måste också vaktas

Detta var uppsjungningen som vi hade tillsammans med resten av gruppen. Både denna krigssång och Hej hej hej säger man med mörk röst. Vår tanke var att man skulle träna bröströsten. Vi sjung den lite ljust också för att träna huvudklangen. Vi gjorde också i lite snabbare tempo, men också lite saktare.

Introducera sången om Gulle-Britt

Gulle-Britt hade tröttnat på att behöva vara hemma och vakta byn, så hon reste iväg, för att se världen. Jag och Philippa klappade först pulsen i låten, för att sedan lära ut låten på det sättet till resten av gruppen.



Gulle-Britt by Sara Norin

När vi hade klappat pulsen till låten så sjung vi och spelade låten tillsammans med resten av gruppen. Vi hade ordnat så texten fanns uppe på väggen.

Sången om Gulle-Britt by Sara Norin

Sista gången som vi sjung sången tillsammans fick resten av gruppen spela på olika rytminstrument. Philippa sa när alla skulle spela. När vi var färdiga med det var vårt musikpass slut.

Jag tycker att det var ett roligt arbetssätt att genomföra ett musikpass på. Men det man kan tänka på till en annan gång är att inte prata så fort, för det blir jobbigt för resten av gruppen att hänga med. Tydlighet är också en viktig del för att passet ska bli bra, och det är något man kan tänka på till en annan gång. När man ska introducera nya låtar, speciellt låtar som ingen annan har hört innan är det viktigt att ta det i ett lugnt tempo, inte stressa för mycket. Det är lätt att slänga ut sig kommentarer om att detta går ju riktigt bra, vad duktiga ni är. Om man inte specificerar vad det var som var bra, så blir det bara förvirring. Men jag tycker att det var ett bra pass, och alla andra grupper hade också bra musikpass. Jag har fått många bra tips och idéer hur man kan lägga upp ett musikpass, och vad man kan göra för olika övningar.


Musikanalysseminarium

Idag så skulle vi lyssna och analysera olika låtar. Vi började med att lyssna på två låtar där barn har fått analysera dessa låtar. Barnen har blivit intervjuade, och i intervjun ska de berätta vad som hände i låten och vilka känslor som väcktes. Barnen ska alltså beskriva hur de uppfattade låten. Jag tycker att barnen förklarade sina känslor på ett bra sätt. Det var också roligt att få höra deras tankar om de olika låtarna.

I boken När kulturen knackar på skolans dörr skriver Wiklund om reflektion. För att kunna förstå ny kunskap måste man reflektera över det. Det är viktigt att det ges möjlighet till reflektion och eftertanke.

 
Vi blev indelade i våra studiegrupper, alla grupper fick tre olika skivor var, där vi skulle lyssna på de första låtarna i varje skiva. Sen skulle vi bestämma en låt som vi skulle analysera lite mer än de andra. Uppgiften vara att lyssna på låten och skriva ner olika tankar som kom upp. Vi skulle också lyssna efter vilka instrument som var med i låten. Hur är låten uppbyggd? Är det en man eller kvinna som sjunger?

Känslorna jag fick av låten som vi valde var att det var i öknen, det fanns kameller där. Jag tänkte också på filmen Aladdin. Vi var alla överrens om i gruppen att det var något slags blåsinstrument i låten, men det var svårt att tyda vad det var för instrument. Vår lärare sa sen till oss att det var en saxofon. På vissa ställen lät det som en saxofon, men inte genom hela låten. Vi hörde också trummor, sen så var det en man som sjung eller nynnade genom nästan hela låten. När vi alla var samlade så skulle vi lyssna på varandras låtar, och sen prata om vad vi hörde. Det var en grupp där alla i gruppen hade tänkt på olika saker när de lyssnade på låten. Det är ganska roligt att det kan vara så. Att samma låt kan framkalla så många olika känslor. Det är därför det är spännande att diskutera med varandra, för man hör saker och uppfattar saker olika, men det kan öppna nya tankegångar i en. Det var ett spännande och intressant seminarium.

Detta musikanalysseminarium var en examination. Kursmålen som examinationen anknyter till är att studenten ska kunna

·         Värdera, jämföra och sammanfatta sitt eget och andras musicerande och

           musikskapande

·          Identifiera genremässiga karaktärsdrag, samt upptäcka melodi-, rytm- och

             ackordinstrument

Transponera ackord

Vid detta tillfälle lärde vi oss att transponera låtar. Jag hade gjort detta förr, men det är alltid bra med upprepning. Att kunna transponera ackord är en fördel om man kan. Om man tycker att en låt går alldeles för högt eller för lågt kan man transponera låten till ett läge som passar en själv.

Det är en bild på en kvintcirkel, det är denna man använder sig av när man ska transponera olika ackord. Dur ackorden som är på kvintcirkelns högra sida är ackorden G, D, A, E, B, Fiss. Det finns en ramsa för att komma ihåg de olika ackorden.
Den går så här.

1. Giv                      
2. Dem
3. Alla
4. En
5. Blå
6. Fissk

Dur ackorden som är på den vänstra sidan på kvintcirkeln är F, Bes, Ess, Ass, Dess och Gess. Här finns det också en ramsa för att lättare komma ihåg.

1. Frosten
2. Bestal
3. Essters
4. Asstrar
5. Dess
6. Gesstalt

I mitten av cirkeln är moll ackorden. För att kunna transponera måste man veta vilken grundton det är, alltså vilket ackord det är man vill sänka. Man hoppar/går tre steg åt vänster i kvintcirkeln när man ska transponera. Om du vill sänka en låt från A till C så går du tre steg åt vänster i cirkeln. Detta måste du sen göra med alla ackorden i låten.

En låt som vi skulle transponera var Galen i glass.   
Den skulle vi transponera från C till G. Det kan vara mycket information i
början, men om man bara övar så kommer det att sätta sig. Vi
tränade på att transponera lite andra låtar också från elefantboken. Vi spelade gitarr och sjung tillsammans.

När man jobbar ute i verksamheten är det bra att kunna transponera olika ackord. För om man skulle behöva ändra entonart så är det bara att göra det, man behöver inte tänka att man inte kan. Det är en fördel att kunna det Jag tror att jag kommer få mycket användning av det i min blivande roll som pedagog.















//Sara



Referens

Gren, Katarina & Nilsson, Birger (2004). Elefantboken. Mölndal: Lutsken. (208 s.)

Wiklund, Ulla (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.
(112 s.)