V. 41

Rytm, rim och reson

I början så fick vi alla berätta vad vi tänkte på när vi hörde ordet konst. Det var svårt att komma på vad man skulle säga, men jag sa musik och film. Egentligen är det mesta konst, det beror helt och hållet på vad man är intresserad av. Vad jag anser är konst kanske inte är någon annan tycker är konst. Men man kan inte säga att det är inte konst, bara för att jag inte tycker det. Det är intressant att alla tänker så olika.
Vid detta tillfället skulle vi också utforska hur text och musik samverkar med varandra. Våran lärare pratade om att alla låttexter är dikter, och att vi blir diktläsare när vi läser dem. Han pratade också om vad lyrik, epik och dramatik betyder.

• Lyrik är beskrivande
• Epik är berättande
• Dramatik är dramatiserad dialog

 Vi blev indelade i mindre grupper, där vi skulle arbeta med olika texter och dikter. Vi fick en lapp med olika uppgifter som vi tillsammans skulle lösa. En uppgift var att läsa en text med olika uttrycksätt, man skulle använda rösten till att förmedla olika känslor. När alla var färdiga samlades vi igen och gick igenom vad vi hade kommit fram till. Vi gestaltade en del uppgifter för varandra. Det var en bra övning, för jag fick träna på att improvisera, men även våga förmedla olika känslor.

Det är en bra övning att genomföra tillsammans med barn. För det kan stärka deras självkänsla att våga ta för sig och kunna uttrycka sig i både ord och handling. Det behöver inte presenteras i en stor grupp, utan i en mindre grupp. Om man gör det i en mindre grupp kan det vara enklare för en del barn att våga kliva fram. Samtidigt kan det också leda till att barnen känner sig säkrare att "redovisa", gestalta det i en större grupp.


Skriva egna texter

Idag skulle vi skriva egna texter, men också analysera andra texter. Varje studiegrupp fick tre olika texter att analysera. Det var en barnsång, en text som läraren hade skrivit, och en text skriven av Cornelis Vreswijk. Detta tyckte jag var spännande, för jag har aldrig innan, inte medvetet iallafall analyserat texter på detta sätt. Det är inte alltid man tycker om alla låtar, men det var ett nytt sätt för mig att analysera och kritisera olika dikter och låttexter på.

När vi hade analyserat färdigt låttexterna så började vi i gruppen att skriva en egen text, det gick så bra att vi gjorde en melodi också. Vi bestämde att låten skulle handla om en viking som hette Gulle-Britt.

Det var en gång en viking, som hette Gulle-Britt

Hon gav sig ut på havet och lämna hemmet sitt

Hon seglade till särkland, men hitta bara sand

Hon hoppa på sin båt igen, mot ett annat land

När vi var färdiga och träffade resten av gruppen så fick vi berätta vad vi hade kommit fram till. Vi spelade också upp vår låt för resten av gruppen. Jag tycker att denna typ av arbetssätt är intressant och roligt. För man får lära sig nya saker, och testa på nya metoder som man inte gjort innan. Analysera texter kan man göra med barn. Barnen kan tillsammans med pedagogen prata om var texten handlar om. Pedagoger som jobbar ute i förskolan och skolan läser ofta böcker för barnen. Det är ett ypperligt tillfälle för barnen att få analysera och reflektera över det man precis har hört. Det kan bli ett lärande tillfälle för barnen.


Musik, genus och mångkultur

Jag vill börja med att visa ett klipp på vad ett tumpiano är. Det är ett instrument som vi använde oss av idag.

Vi började med att spela på ett tumpiano och samtidigt sjunga en namnsång.
Sången börjar med att en sjunger, sen så härmar de andra. När man hade sagt sitt eget namn så skulle man spela på tumpianot. Här är texten till sången.

Välkommen här idag, välkommen här idag (alla)

... är här idag, ... är här idag (alla)

Det är en bra namnsång, för alla barnen blir sedda och bekräftade. Det är också bra på det sättet att barnen får spela på ett instrument. Det är ett bra tillfälle för pedagogen att introducera olika instrument för barnen. När vi var färdiga med namnsången började vi prata om dagens ämne, alltså genus.

Vid detta tillfälle diskuterade vi genus tillsammans i gruppen. Vår lärare berättade om hennes avhandling som handlade om det här ämnet. Frågorna som hon belyste i texten var vad pojkar och flickor väljer för instrument? Hur ser samhället på det, finns det en del instrument som riktar sig mer till pojkar respektive flickor? Det är ett intressant och relevant ämne som går att diskutera länge. Genus är något som man alltid kommer stöta på. Media skriver om det jämt och ständigt. Olika reklamer som visar på hur du ska vara, hur man ska se ut. Vår lärare berättade att hon hade läst i en tidning där det stod om hur man blir en prinsessa och hur man blir en riddare. Det stod också att i alla flickor finns en prinsessa. Här utgår media och annat från att detta stämmer in på alla barn. En del barn kan säkert känna igen sig i det, men det är inte alls säkert att det stämmer på alla barn. Det finns en väldigt stor chans att det inte gör det.

Som pedagog i förskolan och skolan är det viktigt att tänka på hur man bemöter barnen. Vilken förhållningsätt har man gentemot pojkar och flickor? Det är nog lätt många gånger att säga att man inte skiljer på barnen, men man gör det helt omedvetet. Om man skulle bli observerad eller filmad under arbetsdagen tror jag att de flesta skulle bli förvånade. Detta inkluderar alla, även mig själv. Det är lätt många gånger att plocka fram olika leksaker eller andra föremål till barnen som man antar att de vill leka med. Det är mycket enklare om man frågar barnen istället vad de vill leka med. Jag tror det är viktigt att pedagogerna kartlägger verksamheten och observerar vad det är för leksaker som barnen leker med. På vilket sätt leksakerna används och om det är mest pojkar eller flickor som leker med det. Jag tycker det är viktigt att blanda olika leksaker med varandra. För ibland kan allt vara så uppdelat vilka leksaker som ska finnas på ett visst ställe, och vilka barn som ska leka med det. Då är det inte så konstigt att flickor väljer ett område och pojkarna ett annat. Det är spännande och nyttiga frågor att reflektera över. För att få en inblick i hur barnen tänker om dessa ämnen, kan man sätta sig ner och prata med dem. Då visar pedagogen att man är intresserad och vill lyssna på deras tankar och idéer.

Detta är ett ämne som alltid kommer finnas kvar. Jag kan inte styra över hur andra människor ska tänka om det. Jag kan bara ändra mig själv.


Arrangering

Idag fick vi jobba med arrangering. Arrangering det är som att bygga ihop olika musiktenar/byggstenar.
Vi lyssnade på låten 1000 blommor blues. Det vi skulle lyssna efter i låten var hur den var uppbyggd. Vi kom fram till att låten hade sju olika verser, men att verserna var uppbyggda på olika sätt.

Först var det ett intro med trumvisp, kontrabas, akustiskt piano.

1. Solosång barn
2. Solosång, fast denna gång är det ett annat barn som sjunger, elorgel spelas i bakgrunden
3. Solo, två barn sjunger,
4. Härmsång/eko, en elorgel spelar melodin, trumfill
5. Instrumentalt solo
6. Pratsång, introt spelas igen
7. Allt i ett, trumfill

Vi lyssnade på låten ganska många gånger för att hitta nya saker i låten. Jag tycker att det var ett roligt och intressant sätt att analysera en låt på. Det gäller att man är koncentrerad på det man ska göra. Att analysera låtar på detta sätt är ett bra sätt att göra tillsammans med barn. Barnen kan tillsammans sitta och analysera låtar, och berätta för varandra vilka olika instrument som spelas i låten. Jag tror att det ökar barnens förståelse inom musik, och barnen övar på sin förmåga att lyssna och analysera och samarbeta med varandra.


//Sara